﻿<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <channel>
    <title>Statistik speglar produktion och marknad</title>
    <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/</link>
    <atom:link href="http://svenskmjolk.se/Statistik/?format=Rss" rel="self" type="application/rss+xml" />
    <description />
    <pubDate>Mon, 06 Sep 2010 20:05:00 GMT</pubDate>
    <language>sv</language>
    <lastBuildDate>Thu, 03 May 2012 09:00:00 GMT</lastBuildDate>
    <item>
      <title>Minskad efterfrågan och ökade lager</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2012/Minskad-efterfragan-och-okade-lager/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2012/Minskad-efterfragan-och-okade-lager/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;Den globala efterfrågan på mejeriprodukter kan under året få svårt att hålla jämna steg med den stigande mjölkproduktionen i USA och EU. Det framgår av nederländska Rabobanks senaste kvartalsrapport för mejerimarknaden. &lt;img title="Mjölk är svenskarnas främsta kalciumkälla. Foto: Joel Wåreus" src="/Global/Redakt%c3%b6rsbilder/Mj%c3%b6lk/Mj%c3%b6lk%20%c3%a4r%20svenskarnas%20fr%c3%a4msta%20kalciumk%c3%a4lla1_rund_420px.jpg" alt="Mjölk är svenskarnas främsta kalciumkälla. Foto: Joel Wåreus" width="420" height="315" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För EU:s del förväntas mjölkproduktionen i år öka med 1,7 procent jämfört med 2011. Samtidigt förväntas en svag efterfrågan inom EU tvinga ut större volymer på världsmarknaden. Detta bedöms skapa en prispress på de flesta produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I USA har mjölkproduktionen de senaste månaderna legat tre procent högre än för ett år sedan och samtidigt faller USA:s mejeriexport. Även Nya Zeeland och Australien har en fortsatt ökad mjölkproduktion. Samtidigt har värdet på den nyzeeländska valutan stigit vilket gör landets export dyrare. Rabobanks slutsats är att vi får förvänta oss ökade lager och försäljning till intervention i såväl USA som EU.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Thu, 03 May 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Ambitiösa planer för mjölken i Ryssland</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2012/Ambitiosa-planer-for-mjolken-i-Ryssland/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2012/Ambitiosa-planer-for-mjolken-i-Ryssland/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;Rysslands jordbruksminister har nyligen meddelat ambitiösa planer för landets mjölksektor. Målet är att öka den ryska mjölkproduktionen med 20 procent fram till 2020.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landets import av mejeriprodukter har redan minskat. Under årets två första månader har landets mjölkproduktion ökat med fyra procent, medan mejeriimporten i januari föll med 18 procent. Den ryska regeringen planerar under 2012 att satsa motsvarande 129 miljoner euro för att stötta sina mjölkproducenter.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Wed, 25 Apr 2012 11:11:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Mjölk på frammarsch i världen</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2012/Mjolk-pa-frammarsch-i-varlden/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2012/Mjolk-pa-frammarsch-i-varlden/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;Det sker en stor utveckling av mejerimarknaden på södra halvklotet. Framför allt är det i länder som Kina, Ryssland och Indien som efterfrågan ökat markant, konstaterade Jonas Carlberg, chef för Mjölkpolitik på Svensk Mjölk under &lt;a href="/Web/Core/Pages/ArticlePageView.aspx?id=2352"&gt;Mjölkföretagardagarna.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="ingress"&gt;&lt;img title="Ko och jordglob. Foto: Linda Engström" src="/Global/Redakt%c3%b6rsbilder/Allm%c3%a4nt/Ko_jordglob2_700px.jpg" alt="Ko och jordglob. Foto: Linda Engström" width="420" height="180" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den disponibla inkomsten ökar så ökar också efterfrågan på mejeriprodukter. En efterfrågan som på sikt kommer att leda till högre världsmarknadspriser. Sverige är som ett av få länder i Europa nettoimportörer av mjölkprodukter, vilket alltså innebär att vi producerar mindre än vad vi konsumerar. Andra länder som Finland, Tyskland, Frankrike och Danmark har ett överskott och står redo att exportera när efterfrågan ökar. Jonas Carlberg pekade på att Sverige nu har en unik möjlighet att öka sin produktion och bli en del av en växande världsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Vi har de allra bästa förutsättningarna för att lyckas. Vi har kompetensen, marken och strukturen.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Thu, 01 Mar 2012 07:45:00 GMT</pubDate>
      <author>ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Norsk plan för smörbrist</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2012/Norsk-plan-for-smorbrist/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2012/Norsk-plan-for-smorbrist/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;Norrmännen kan åter köpa smör i butiken. Den akuta smörbristen som uppstod före jul har tillfälligt lösts genom import av smör från Irland, Frankrike, Belgien och Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p class="ingress"&gt;&lt;img title="Smör. Foto: Tomas Södergren" src="/Global/Redakt%c3%b6rsbilder/Sm%c3%b6r/Sm%c3%b6r_700px.jpg" alt="Smör. Foto: Tomas Södergren" width="420" height="180" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norges strikta tullregler har tillfälligt luckrats upp för att göra importen möjlig. Tine har lovat att under februari presentera en plan för hur smörproduktionen ska kunna öka det kommande året. Bland annat handlar det om att öka mjölkproduktionen genom bättre foderkvalitet. Tills tillgången på norskt smör är tryggad tvingas norrmännen betala höga priser för importerat smör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs också &lt;a href="http://www.svenskmjolk.se/Mjolk-smor-och-ost/Mjolk-smor-ost/2011/Svenskt-smor-fattas-det-svenska-folket/"&gt;Svenskt smör fattas det svenska folket.&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Thu, 23 Feb 2012 08:39:00 GMT</pubDate>
      <author>ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Ökad efterfrågan på mejeriprodukter</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2012/Okad-efterfragan-pa-mejeriprodukter/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2012/Okad-efterfragan-pa-mejeriprodukter/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;&lt;img title="Konsument handlar mat. Foto: Linda Engström" src="/Global/Redakt%c3%b6rsbilder/Mj%c3%b6lk/Handlar_420px.jpg" alt="Konsument handlar mat. Foto: Linda Engström" width="420" height="262" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="ingress"&gt;Fortsatt ekonomisk tillväxt och ökad befolkning i utvecklingsländerna kommer att medföra en ökad efterfrågan på mejeriprodukter. Det framgår av EU-kommissionens prognos för jordbrukets utveckling fram till 2020.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt stark internationell efterfrågan får en gynnsam effekt på världsmarknadspriserna för mejeriprodukter. EU:s export av ost och mjölkpulver bedöms öka, medan smörexporten kommer att sjunka. Ingen större lageruppbyggnad av mejeriprodukter inom EU är att förvänta fram till 2020. EU-kommissionen tror dock att en förväntad stärkt eurokurs på sikt kommer att medföra en sämre konkurrenskraft för EU internationellt. Därmed kommer EU:s andel av världsmarknaden att minska. EU:s mjölkproduktion antas öka med 4,5 procent mellan 2011 och 2020.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Thu, 26 Jan 2012 09:10:00 GMT</pubDate>
      <author>ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Lägre världsmarknadspriser för smör och ost</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Lagre-varldsmarknadspriser-for-smor-och-ost/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Lagre-varldsmarknadspriser-for-smor-och-ost/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;&lt;img title="Smör i paket. Foto: Petter Edelswärd" src="/Global/Redakt%c3%b6rsbilder/Sm%c3%b6r/Sm%c3%b6r-i-paket_700px.jpg" alt="Smör i paket. Foto: Petter Edelswärd" width="420" height="180" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="ingress"&gt;De internationella priserna för vissa mejeriprodukter har sjunkit den senaste tiden. Det gäller framför allt smörpriserna som nu är 16 procent lägre än för tre månader sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera bedömare menar dock att det snarare handlar om en anpassning till en mer normal prisnivå än en vikande efterfrågan. Smörpriserna nådde i juli sin högsta nivå sedan hösten 2007. Även ostpriserna har minskat och är för närvarande åtta procent lägre än i september. Mjölkpulverpriserna är däremot mer stabila och ligger bara cirka två procent lägre än för tre månader sedan.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Tue, 20 Dec 2011 06:08:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Världens mjölkproduktion ökade 1,8 procent</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Varldens-mjolkproduktion-okade-18-procent/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Varldens-mjolkproduktion-okade-18-procent/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;&lt;img title="Foto: Linda Engström" src="/Global/Redakt%c3%b6rsbilder/Allm%c3%a4nt/Ko_jordglob2_700px.jpg" alt="Foto: Linda Engström" width="420" height="180" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="ingress"&gt;Världens totala mjölkproduktion uppgick under 2010 till 721 miljoner ton. Det framgår av International Dairy Federations, IDF:s, rapport World Dairy Situation 2011. Det innebär att den globala mjölkproduktionen ökade med 1,8 procent jämfört med 2009.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionen av mjölk från kor ökade i fjol med 1,6 procent och svarade för 83 procent av världens totala mjölkproduktion. Produktionen av buffelmjölk står för den största ökningen med 3,1 procent mer mjölk än året innan.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Mon, 21 Nov 2011 10:03:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Fem länder överskred sina mjölkkvoter förra kvotåret</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Fem-lander-overskred-sina-mjolkkvoter-forra-kvotaret/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Fem-lander-overskred-sina-mjolkkvoter-forra-kvotaret/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;Fem av de 27 EU-länderna producerade över sina mjölkkvoter under det gångna kvotåret. Det visar EU-kommissionens sammanställning för kvotåret 2010/11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark, Nederländerna, Österrike, Cypern och Luxemburg kommer att tillsammans få betala 55,6 miljoner euro för sina kvotöverskridanden. Samtidigt hamnade 14 medlemsstater mer än tio procent under sina nationella mjölkkvoter. Sveriges kvotutnyttjande slutade på 80,3 procent. EU:s samlade mjölkproduktion var under förra kvotåret sex procent lägre än den totala mjölkkvoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistik: &lt;a href="/Web/Core/Pages/SectionPageView.aspx?id=608"&gt;mjölkkvoter&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Wed, 19 Oct 2011 13:53:00 GMT</pubDate>
      <author>ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Dyrt kraftfoder en stor konkurrensnackdel</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Dyrt-kraftfoder-en-stor-konkurrensnackdel/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Dyrt-kraftfoder-en-stor-konkurrensnackdel/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;&lt;img title="Foder. Foto: Studio Spirit" src="/Global/Redakt%c3%b6rsbilder/Utfodring/Foder2_420px.jpg" alt="Foder. Foto: Studio Spirit" width="420" height="279" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="ingress"&gt;Det finns mer att önska av marknaden för kraftfoder i Sverige. Få fodertillverkare, ett antal importhinder och höga transportkostnader är några av de svagheter som den svenska marknaden kännetecknas av idag, enligt en rapport om konkurrensen på fodermarknaden som Jordbruksverket presenterade i juli. Det bekräftar &lt;a title="Till Svensk Mjölks mjölkekonomirapporter" href="/Web/Core/Pages/ArticlePageView.aspx?id=2219"&gt;Svensk Mjölks bild&lt;/a&gt; av fodermarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Svag konkurrens kan bidra till att svenska mjölkföretagare har höga foderkostnader, vilket också är en av svensk mjölkproduktions största konkurrensnackdelar, säger Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket konstaterar bland annat att prisutvecklingen på kraftfoder inte alltid följer råvarupriset, som motsvarar 70 till 80 procent av foderpriset. Sverige tillhör också de länder där foderpriserna har ökat mest mellan åren 2005 och 2010.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Mon, 22 Aug 2011 05:33:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Dyrare fil och billigare ost</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Dyrare-fil-och-billigare-ost/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Dyrare-fil-och-billigare-ost/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;&lt;img src="/Global/Redakt%c3%b6rsbilder/Mj%c3%b6lk/Mejeridisk10_420px.jpg" alt="" width="420" height="279" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="ingress"&gt;Priserna på svenska mejerivaror har i genomsnitt ökat mer än övriga livsmedel. För varugruppen »Livsmedel och alkoholhaltiga drycker« har priserna stigit med 1,5 procent det senaste året, enligt Statistiska Centralbyrån. För kategorin Mjölk, ost och ägg har priserna stigit med 3,4 procent sedan maj förra året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Det är dock en svagare utveckling än övriga svenska konsumentpriser som i maj i genomsnitt låg 3,3 procent högre än för ett år sedan, säger Lennart Holmström, expert på politik och marknad på Svensk Mjölk. Bland livsmedel ökade priserna mest för gruppen »Kaffe, te och kakao«.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det är en stor spridning i prisutveckling mellan olika mejerivaror. Priset på filmjölk har till exempel ökat med 10,9 procent, smör med 5,4 procent och mellanmjölk med 5,3 procent medan priset på Herrgårdsost minskat med 0,9 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast ändrad 21 juli 2011&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Thu, 21 Jul 2011 07:12:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Goda utsikter de kommande tio åren</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Goda-utsikter-de-kommande-tio-aren/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Goda-utsikter-de-kommande-tio-aren/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;&lt;img src="/Global/Redakt%c3%b6rsbilder/Allm%c3%a4nt/Jordglob6_420px.jpg" alt="" width="420" height="279" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="ingress"&gt;Goda utsikter förutspås för den internationella mejerimarknaden de kommande tio åren i OECD:s och FAO:s Outlook-rapport. Enligt rapporten kommer mjölksektorn ha en av de snabbast växande marknaderna. Efterfrågan på mjölk och mejeriprodukter väntas öka. Framför allt i Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien, men även i mogna marknader som EU, USA och Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Priserna på mejeriprodukter bedöms därför realt bli högre under 2011 till 2020, jämfört med de föregående tio åren, säger Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk. Men vi kommer att få se fortsatta prissvängningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsökningen kommer främst ske i utvecklingsländer och på södra halvklotet. Trots en ökad mjölkinvägning i flera tillväxtländer bedöms den inte kunna matcha en starkare efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Den gynnsamma utvecklingen för den internationella mejerimarknaden är positivt för svensk mjölkproduktion. Sverige har flera goda förutsättningar för mjölkproduktion och det finns möjligheter att dra nytta av den växande marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="last"&gt;Senast ändrad 12 juli 2011 &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Tue, 12 Jul 2011 08:30:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Viss återhämtning av invägningen i Sverige</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Viss-aterhamtning-av-invagningen-i-Sverige/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Viss-aterhamtning-av-invagningen-i-Sverige/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;Från årets början har mjölkinvägningen i genomsnitt legat 1,1 procent lägre än under samma period förra året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– De senaste veckorna har en viss återhämtning skett för &lt;a href="/Web/Core/Pages/ArticlePageView.aspx?id=5000"&gt;mjölkinvägningen&lt;/a&gt;. Fortfarande är läget stabilt för såväl antal kor som mjölkavkastning i besättningar som är med i &lt;a href="/Web/Core/Pages/ArticlePageView.aspx?id=2473"&gt;Kokontrollen&lt;/a&gt;, säger Lennart Holmström, expert på politik och marknad på Svensk Mjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningen av syrade produkter har fortsatt att öka, medan den tidigare starka trenden för gräddprodukter har brutits. Produktionen av mjölkpulver ökar kraftigt. Även tillverkningen av konsumtionsmjölk, smör och hårdost har minskat de senaste månaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska utrikeshandeln med mejeriprodukter präglas fortsatt av en stor import av ost. Under årets första kvartal ökade importen av hårdost med 6,5 procent. 87 procent av all importerad hårdost kommer från Nederländerna, Danmark och Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img src="/Global/Illustrationer/Statistik/Sveriges_mjolkinvagning_vecka22.jpg" alt="" width="300" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="last"&gt;Senast ändrad&amp;nbsp;5 juli 2011 &lt;/span&gt;&lt;!-- author --&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Tue, 05 Jul 2011 06:30:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Kina ökar importen</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Kina-okar-importen/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Kina-okar-importen/</guid>
      <description>&lt;p&gt;&lt;img title="Många mjölkglas. Foto: Studio Spirit" src="/Global/Redakt%c3%b6rsbilder/Mj%c3%b6lk/M%c3%a5nga%20mj%c3%b6lkglas_rund_420px.jpg" alt="Många mjölkglas. Foto: Studio Spirit" width="420" height="279" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kina fortsätter att öka sin import av mjölkprodukter. Det första kvartalet ökade importen jämfört med motsvarande period förra året med 57&amp;nbsp;procent för helmjölkspulver, 36&amp;nbsp;procent för skummjölkspulver, 19 procent&amp;nbsp;för vassle, 16&amp;nbsp;procent för ost och 4&amp;nbsp;procent smör. Nya Zeeland står för den största exportandelen till den kinesiska marknaden.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Tue, 28 Jun 2011 05:00:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Stark global mejerimarknad men hård konkurrens på svenska marknaden</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Stark-global-mejerimarknad-men-hard-konkurrens-pa-svenska-marknaden/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Stark-global-mejerimarknad-men-hard-konkurrens-pa-svenska-marknaden/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;Idag presenteras Svensk Mjölk &lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mejerimarknadsrapporter/Mejerimarknadsrapport%20_Nr%203%202011.pdf"&gt;mejerimarknadsrapport&lt;/a&gt; för juni 2011. Den visar bland annat att den internationella mejerimarknaden fortsätter sin starka utveckling och världshandeln med mejeriprodukter förväntas enligt FN-organet FAO öka med fem procent under 2011, beroende på att ett antal länder i Asien ger bränsle åt världshandeln. Dessutom kan mjölkproduktionen i Nya Zeeland och Australien komma att öka nästa säsong tack vare gynnsamma väderförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som mejerimarknaden globalt har medvind är konkurrensen hård på den svenska konsumtionsmarknaden. Detta har också lett till förslag om strukturförändring genom fusion mellan Arlafoods och Milko.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s totala mjölkinvägning fortsätter sin starka utveckling och i mars 2011 låg den totala mjölkinvägningen i EU 2,2 procent högre än under samma månad förra året. Den svenska mjölkinvägningen var dock i april 1,4 procent lägre än motsvarande i fjol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningen av syrade produkter fortsätter sin positiva utveckling, men den tidigare starka trenden för gräddprodukter har brutits. Även tillverkningen av konsumtionsmjölk har minskat de senaste månaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska utrikeshandeln med mejeriprodukter präglas fortsatt av en stor ostimport. Även importen av smaksatt yoghurt fortsätter att öka.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Wed, 22 Jun 2011 08:31:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Fonterras auktionspriser stabila</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Fonterras-auktionspriser-stabila/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Fonterras-auktionspriser-stabila/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;Priserna vid den nyazeeländska mejerikoncernen Fonterras auktioner för mjölkpulver har varit stabila sedan början av april. Vid den senaste auktionen den 17 maj steg priset för helmjölkspulver med 0,1 procent, medan priset på skummjölkspulver gick ned med 1,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Utvecklingen ska ses i skenet av de stabila och höga världsmarknadspriser som rått hittills under 2011, säger Lennart Holmström, expert på politik och marknad på Svensk Mjölk. I takt med att den nyazeeländska mjölksäsongen närmar sig sitt slut sjunker de volymer som ingår vid auktionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonterras auktioner, som även omfattar smörfett, har nu en årlig omsättning på nästan 600 000 ton. Detta motsvarar cirka en fjärdedel av Fonterras produktion. Auktionerna har över 300 budgivare i 58 olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast ändrad 1 juni 2011&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Wed, 01 Jun 2011 11:30:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Ljus mejerimarknad förutspås</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Ljus-mejerimarknad-forutspas/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Ljus-mejerimarknad-forutspas/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;&lt;img src="/Global/Redakt%c3%b6rsbilder/Mj%c3%b6lk/Mj%c3%b6lk%20%c3%a4r%20svenskarnas%20fr%c3%a4msta%20kalciumk%c3%a4lla1_rund_420px.jpg" alt="Mjölk är svenskarnas främsta kalciumkälla. Foto: Joel Wåreus" width="420" height="315" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="ingress"&gt;Nationalekonomen Stefan de Vylder förutspådde en kraftigt ökad global efterfrågan på mejeriprodukter på Svensk Mjölks stämma. Förutom att en miljard människor lider av undernäring eller svält redan idag, ökar också världens befolkning. I oktober passerar befolkningen sju miljarder människor. År 2050 är prognosen nio miljarder invånare och då behövs 50 procent mer livsmedel än idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Sen 1980 har till exempel konsumtionen av mjölk i Kina ökat från tre till 30 liter per person och år, sa Stefan de Vylder. Ett ökat välstånd ger en ökad efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han konstaterade att det behövs anständiga priser för att få en ökad produktion. Det har också varit en period av stigande priser, men producenterna måste kunna hantera ökade svängningar. Det enda hotet han såg var ökade kostnader på insatsvaror, till exempel olja, handelsgödsel och el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kan Sverige odlingsmässigt gynnas av klimatförändringarna och när transporterna blir dyrare kan närproducerat bli viktigare. Han avslutade med tre konkreta råd till fullmäktige inför framtiden, med den ökade efterfrågan på livsmedel i åtanke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Köp mark, köp mer mark och köp ännu mer mark.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Fri, 27 May 2011 06:00:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Ökad invägning i åtta län</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Okad-invagning-i-atta-lan/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Okad-invagning-i-atta-lan/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;– Den svenska mjölkinvägningen har minskat under ett antal år och förhoppningen är att vi snart ska kunna bryta denna trend. I dagsläget ligger landets mjölkinvägning något lägre än vid samma tid förra året, säger Lennart Holmström, expert på politik och marknad på Svensk Mjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns stora regionala skillnader i landet. I januari i år var utvecklingen mest positiv i Örebro, Norrbottens och Västernorrlands län. I dessa tre län var mjölkinvägningen mer än en procent högre än i januari 2010. Ytterligare fem län låg i januari på positiva siffror jämfört med samma månad förra året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU fortsätter framför allt priserna på mjölkpulver uppåt. Priserna på såväl helmjölkspulver som skummjölkspulver har stigit med 15 procent sedan årsskiftet. Smörpriserna har under samma period ökat med fem procent, medan priserna för de flesta ostsorter är stabila. Amerikanska jordbruksministeriet USDA rapporterar om de högsta världsmarknadspriserna sedan hösten 2007.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framöver kommer vi spegla&amp;nbsp;&lt;a href="/Web/Core/Pages/ArticlePageView.aspx?id=5000"&gt;hur mjölkinvägningen utvecklas i Sverige&lt;/a&gt;, vilka län som lyckats vända mjölken till tillväxt och världmarknadspriserna, se rutan nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img src="/Global/Illustrationer/Statistik/Mj%c3%b6lkinv%c3%a4gning_vecka9.jpg" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Fri, 18 Mar 2011 14:36:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Mjölkinvägningen i EU ökar</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Mjolkinvagningen-i-EU-okar/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Mjolkinvagningen-i-EU-okar/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;Under juni till november 2010 ökade EU:s totala mjölkinvägning med 3,1 procent. Allra mest ökade mjölkinvägningen i Irland, Belgien, Lettland, Frankrike och Storbritannien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– 16 av de 27 EU-länderna låg på en högre invägningsnivå än under motsvarande period 2009, säger Lennart Holmström, expert på statistik och marknad på Svensk Mjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mjölkinvägningen har minskat mest i Rumänien, Slovakien, Ungern och Bulgarien. I övriga världen sker ökningar framför allt i Sydamerika och USA. Däremot minskar mjölkinvägningen i Australien och Nya Zeeland.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Thu, 24 Feb 2011 10:44:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Mjuklandning för kvotsystemet</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Mjuklandning-for-kvotsystemet/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Mjuklandning-for-kvotsystemet/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;EU bedömer att det inte kommer att bli någon större ökning i mjölkinvägningen för EU:s 27 medlemsstater efter att kvotsystemet avskaffats 1 april 2015. I vissa enskilda länder kan det bli stora ökningar, till exempel Danmark och Nederländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mjölkkvoternas betydelse har minskat då allt fler länder ligger under sin landskvot. Mjölkinvägningen det senaste kvotåret låg sju procent under den sammanlagda mjölkkvoten i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Svensk Mjölk stödjer sedan flera år en avveckling av mjölkkvoterna, säger Lennart Holmström, expert på statistik och marknad på Svensk Mjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur mjölkinvägningen i EU utvecklar sig beror på flera faktorer som politik, produktionskostnader, miljökrav, alternativ sysselsättning/jordbruksproduktion och inte minst mjölkpriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Om det blir obalans i marknaden kan EU-kommissionen vidta åtgärder för att skapa stabilitet. Till exempel genom stödköp, krav på mejeriernas ansvarstagande och ersättning till mjölkgårdar som frivilligt minskar produktionen.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Wed, 23 Feb 2011 10:59:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Stark internationell mejerimarknad</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Stark-internationell-mejerimarknad/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Stark-internationell-mejerimarknad/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;Den internationella mejerimarknaden fortsätter att utvecklas starkt. De priser som redovisas av amerikanska jordbruksministeriet, USDA, ligger på sin högsta nivå på länge. Mjölkpulverpriserna har ökat med drygt 20 procent bara sedan årsskiftet och har inte varit så höga sedan första halvåret 2008. Smörpriserna ligger bara tio procent från rekordnivån i september 2007.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även priserna på Fonterras auktioner fortsätter uppåt. Prisnivån för skummjölkspulver och helmjölkspulver ligger runt 4 000 USA-dollar per ton och har inte varit så hög sedan sommaren 2008.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;USDA förutspådde nyligen fortsatta prisökningar för livsmedel under 2011. I sin senaste prognos tror USDA att prishöjningarna för mejeriprodukter blir mellan 4,5 och 5,5 procent under 2011.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Det är positivt att priserna på mejerimarknaden har återhämtat sig, säger Lennart Holmström, expert på statistik och marknad på Svensk Mjölk. Nederländska Rabobank gjorde nyligen bedömningen att den internationella mejerimarknaden kommer att vara stabil de närmaste tre till fem åren.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mejerimarknadsrapporter/Mejerimarknadsrapport%20_Nr%201%202011.pdf"&gt;Läs mer i Svensk Mjölks Mejerimarknadsrapport nummer 1, 2011.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Tue, 22 Feb 2011 11:55:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Rabobank spår fortsatt prisökning</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Rabobank-spar-fortsatt-prisokning/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Rabobank-spar-fortsatt-prisokning/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;Rabobank förväntar sig att de höga världsmarknadspriser som rådde på mejeriprodukter under slutet av 2010 kommer att förstärkas ytterligare under de närmaste månaderna. Det framgår av Rabobanks senaste kvartalsrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Klimatförändringar i Australien och Argentina samt torka i Nya Zeeland är de främsta förklaringarna till att utbudet av mejeriprodukter har stigit mindre än väntat, säger Lennart Holmström, expert på politik och marknad på Svensk Mjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kommer tillväxtmarknaderna Kina och Ryssland att fortsätta efterfråga allt mer mejeriprodukter. Mot denna bakgrund tror Rabobank att prisnivån kommer att stabilisera sig på en hög nivå under de närmaste månaderna.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Tue, 25 Jan 2011 07:04:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Högre priser på Fonterras auktioner</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Hogre-priser-pa-Fonterras-auktioner/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2011/Hogre-priser-pa-Fonterras-auktioner/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;Priserna steg med i genomsnitt 7,1 procent vid det nya zeeländska mejeriet Fonterras senaste auktion för mejeriprodukter. Priset för skummjölkspulver steg med nästan elva procent, medan ökningen för helmjölkspulver stannade på 3,8 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skummjölkspulver är det den högsta prisnivån sedan i maj förra året. Mjölkpulverpriserna har framför allt stigit den senaste månaden efter att Nya Zeelands största mjölkregioner drabbats av en torka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Vid den senaste auktionen skedde den största prisuppgången för de långa kontrakten med leverans i juli till september i år. Detta talar för att landets utbud av mjölkpulver kommer att minska fram till sommaren, säger Lennart Holmström, expert på politik och marknad på Svensk Mjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de mjölkpulverpriser som redovisas av det amerikanska jordbruksministeriet USDA har stigit den senaste månaden. Den prisnedgång som noterades under oktober och november har återhämtats.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Mon, 24 Jan 2011 09:09:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Tre länder överskred mjölkkvoten</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2010/Tre-lander-overskred-mjolkkvoten/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2010/Tre-lander-overskred-mjolkkvoten/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;Tre EU-länder får tillsammans betala 19 miljoner euro, motsvarande cirka 177 miljoner kronor, för att ha överskridit landskvoterna 2009/10. Danmark, Nederländerna och Cypern är de enda EU-länder som överskred sina mjölkkvoter enligt EU-kommissionens slutliga sammanställning. Kvotåret 2008/09 var den samlade avgiften större och uppgick till 99 miljoner euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Den politiska överenskommelsen 2008, den så kallade Hälsokontrollen, resulterade i höjningar av alla nationella mjölkkvoter från den 1 april 2009, säger Lennart Holmström, expert på statistik och marknad på Svensk Mjölk. Samtidigt innebar den svåra marknadssituationen under 2009 att EU:s totala mjölkinvägning sjönk med 0,6 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa två faktorer är förklaringen till att bara 93 procent av EU:s samlade mjölkkvot utnyttjades under kvotåret 2009/10. Motsvarande siffra för kvotåret 2008/09 var 96 procent.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Fri, 19 Nov 2010 13:15:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Svenska mjölkföretag hävdar sig i Västeuropa</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2010/Svenska-mjolkforetag-havdar-sig-i-Vasteuropa/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Statistik/2010/Svenska-mjolkforetag-havdar-sig-i-Vasteuropa/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;– Förra året hade mjölkföretagen runt om i världen historiskt låga resultatnivåer. Även om produktionskostnaderna gick ner under 2009 var nivån ändå relativt hög, samtidigt som avräkningspriset var betydligt lägre än 2008, säger Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det visar International Farm Comparison Network:s, IFCN:s, årliga rapport. Mjölkföretagens ekonomi för 2009 har analyserats på 143 typgårdar i 44 länder varav fyra svenska gårdar ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 2009 hade endast åtta till tolv procent av den levererade mjölken i världen en produktionskostnad som var under eller i nivå med världsmarknadspriset. Det kan jämföras med 2006, då världsmarknadspriset låg på ungefär samma nivå, och 21 till 56 procent av den levererade mjölken kunde matcha världsmarknadspriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Kostnaderna för mjölkföretagen steg betydligt under perioden 2006 till 2009. Västeuropa, följt av Nordamerika och Mellanöstern hade högst produktionskostnad i världen. I jämförelse med övriga Västeuropa, Polen och Tjeckien hävdade sig de svenska typgårdarna relativt väl. Storbritannien och Irland var mest konkurrenskraftiga av de europeiska länderna.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Thu, 18 Nov 2010 13:35:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Mejerimarknadsrapporter</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Marknadsanalyser/Mejerimarknad/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Marknadsanalyser/Mejerimarknad/</guid>
      <description>&lt;p&gt;Rapporterna om mejerimarknaden tolkar de viktigaste aktuella förändringarna som sker på mejerimarknaden globalt, i EU och i Sverige samt de olika drivkrafter som påvekar marknadsutvecklingen. Rapporterna publiceras sex gånger per år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Läs de senaste rapporterna:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mejerimarknadsrapporter/Mejerimarknadsrapport%20_Nr%202%202012.pdf"&gt;Mejerimarknadsrapport 2, april 2012 &lt;/a&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mejerimarknadsrapporter/Mejerimarknadsrapport%20_Nr%201%202012.pdf"&gt;Mejerimarknadsrapport 1, februari 2012&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mejerimarknadsrapporter/Mejerimarknadsrapport%20_Nr%206%202011.pdf"&gt;Mejerimarknadsrapport 6, december 2011&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mejerimarknadsrapporter/Mejerimarknadsrapport%20_Nr%205%202011.pdf"&gt;Mejerimarknadsrapport 5, oktober 2011&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mejerimarknadsrapporter/Mejerimarknadsrapport%20_Nr%204%202011.pdf"&gt;Mejerimarknadsrapport 4, augusti 2011&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mejerimarknadsrapporter/Mejerimarknadsrapport%20_Nr%203%202011.pdf"&gt;Mejerimarknadsrapport 3, juni 2011 &lt;/a&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mejerimarknadsrapporter/Mejerimarknadsrapport%20_Nr%202%202011.pdf"&gt;Mejerimarknadsrapport 2, april 2011&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mejerimarknadsrapporter/Mejerimarknadsrapport%20_Nr%201%202011.pdf"&gt;Mejerimarknadsrapport 1, februari 2011&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mejerimarknadsrapporter/Mejerimarknadsrapport%20_Nr%207%202010.pdf"&gt;Mejerimarknadsrapport 7, december 2010&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mejerimarknadsrapporter/Mejerimarknadsrapport%20_Nr%206%202010.pdf"&gt;Mejerimarknadsrapport 6, oktober 2010&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mejerimarknadsrapporter/Mejerimarknadsrapport%20_Nr%205%202010.pdf"&gt;Mejerimarknadsrapport 5, augusti 2010&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mejerimarknadsrapporter/Mejerimarknadsrapport%20_Nr%204%202010.pdf"&gt;Mejerimarknadsrapport 4, juni 2010&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mejerimarknadsrapporter/Mejerimarknadsrapport%20_Nr%203%202010.pdf"&gt;Mejerimarknadsrapport 3, april 2010&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa&amp;nbsp;mejerimarknadsrapport kommer&amp;nbsp;den 26 juni 2012.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Thu, 07 Oct 2010 07:59:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Mjölkekonomirapporter</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Marknadsanalyser/Mjolkekonomirapporter/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Marknadsanalyser/Mjolkekonomirapporter/</guid>
      <description>&lt;p&gt;I våra Mjölkekonomirapporter kan olika&amp;nbsp;målgrupper ta del av våra analyser kring vilken effekt marknadsförändringar för både insatsvaror och mejeriprodukter har på lönsamheten och konkurrenskraften för svenska mjölkföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analyser görs för både konventionella och ekologiska mjölkföretag. Rapporterna tar även upp svenska mjölkföretags konkurrenskraft gentemot andra länder i EU och världen. Rapporterna publiceras fyra&amp;nbsp;gånger per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs de senaste rapporterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a title="Öppnar pdf i nytt fönster." href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapporter/Mjolkekonomirapport_1_2012.pdf" target="_blank"&gt;Mjölkekonomirapport 1, mars 2012&lt;/a&gt;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;&lt;a title="Öppnar pdf i nytt fönster." href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapport_nr4_%202011.pdf" target="_blank"&gt;Mjölkekonomirapport 4, december 2011&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a title="Öppnar pdf i nytt fönster." href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapport_nr3_2011.pdf" target="_blank"&gt;Mjölkekonomirapport 3, september 2011&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a title="Öppnar pdf i nytt fönster." href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapport%20Nr%202_2011.pdf" target="_blank"&gt;Mjölkekonomirapport 2, juni 2011&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;&lt;a title="Öppnar pdf i nytt fönster." href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapport%201_2011.pdf" target="_blank"&gt;Mjölkekonomirapport 1, mars 2011&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;&lt;a title="Öppnar pdf i nytt fönster." href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapport%204_2010.pdf" target="_blank"&gt;Mjölkekonomirapport 4, december 2010&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;&lt;a title="Öppnar pdf i nytt fönster." href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapport%203_2010.pdf" target="_blank"&gt;Mjölkekonomirapport 3, oktober 2010&lt;/a&gt;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;&lt;a title="Öppnar pdf i nytt fönster." href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapport%202_2010.pdf" target="_blank"&gt;Mjölkekonomirapport 2, juli 2010&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a title="Öppnar pdf i nytt fönster." href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapport_nr1_2010.pdf" target="_blank"&gt;Mjölkekonomirapport 1, april 2010&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a title="Öppnar pdf i nytt fönster." href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapporter/Mj%c3%b6lkekonomirapport_nr4_2009.pdf" target="_blank"&gt;Mjölkekonomirapport 4, december 2009&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa&amp;nbsp;Mjölkekonomirapport kommer&amp;nbsp;den 19 juni 2012.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Thu, 07 Oct 2010 08:05:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>Strukturrapporter</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Marknadsanalyser/Struktur/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Marknadsanalyser/Struktur/</guid>
      <description>&lt;p&gt;Strukturrapporterna tar upp och förklarar förändringar och trender över strukturerna i mjölkproduktionen i Sverige och i vissa andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p class="SMBrdtext"&gt;Syftet med strukturrapporterna är att spegla den strukturella utvecklingen för mjölkproduktionen, såväl nationellt som regionalt. Rapporten belyser bland&amp;nbsp;annat mjölkinvägning, antal producenter, gårdsstorlek och ålder.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p class="SMBrdtext"&gt;Läs de senaste rapporterna:&lt;/p&gt;
&lt;p class="SMBrdtext"&gt;&lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Strukturrapporter/Strukturrapport%20Nr%201%20_2011_inkl%20tabller.pdf"&gt;Strukturrapport december 2011&lt;/a&gt;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;&lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Strukturrapporter/Strukturrapport%202_2010%20med%20tabeller.pdf"&gt;Strukturrapport, december 2010&lt;/a&gt;&lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Strukturrapporter/Strukturrapport%201_2010%20med%20tabeller.pdf"&gt;&lt;br /&gt;Strukturrapport, juni 2010&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Strukturrapporter/Strukturrapport_Nr%203%202009_med%20bilagor.pdf"&gt;Strukturrapport, december 2009&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Marknadsrapporter/Strukturrapporter/Strukturrapport%20nr%202_2009.pdf"&gt;Strukturrapport, juli 2009&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa strukturrapport&amp;nbsp;kommer den 27 november 2012.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Thu, 07 Oct 2010 08:01:00 GMT</pubDate>
      <author>ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506)</author>
    </item>
    <item>
      <title>The World Dairy Situation Report 2010</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Marknadsanalyser/The-World-Dairy-Situation-Report-20091/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Marknadsanalyser/The-World-Dairy-Situation-Report-20091/</guid>
      <description>&lt;p class="ingress"&gt;The World Dairy Situation Report publiceras årligen av the International Dairy Federation. Rapporten är en av de mest omfattande inom internationell mejeriekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Situationen på världsmarknaden 2010: Marknad i balans med stabil efterfrågan och måttlig produktionsökning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För många mjölkbönder och mejeriföretag var 2009 ett anmärkningsvärt år. Finanskrisen i den globala ekonomin medförde att världens efterfrågan på mejeriprodukter minskade i slutet av 2008. Detta fick en dramatisk inverkan på produktpriser under första halvåret 2009. För första gången sedan mitten av nittiotalet minskade den globala per capita-konsumtionen. Finanskrisen påverkade mjölksektorn ur alla synvinkar: produktion, handel, konsumtion och priser. Den allmänna trenden var stagnation med utvecklingen varierade mellan olika regioner. Kinas efterfrågan på helmjölkspulver under andra halvåret 2009 var den huvudsakliga drivkraften mot ökade priser och återhämtning för världsmarknaden. Asien fungerade som en motor för den globala mejeriindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av den allmänna recessionen, upplevde de flesta företag en minskad omsättning under 2009, främst på grund av kraftiga prisfall. Kina utgjorde ett undantag. Ett antal kinesiska företag uppvisade en betydande tillväxt och den kinesiska mejeriindustrin påbörjade investeringar utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten för världens mjölkproduktion bromsade under 2009. Låga mjölkpriser och höga priser på insatsvaror påverkade bönder i hela världen. Samtidigt ökar produktionen av buffelmjölk snabbare än produktionen av komjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under första halvåret 2010 återhämtade sig priserna. Denna återhämtning kommer att stimulera mjölkproduktionen under resten av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världens utbud av mejeriprodukter ökade i fjol för alla produkter utom för helmjölkspulver (WMP). Detta är anmärkningsvärt eftersom produktionen av WMP ökade stadigt mellan 2000 och 2008. Minskningen orsakades av kraftigt minskad mjölkproduktion i många delar av världen, inklusive Kina. Världens smörproduktion fortsatte att öka under 2009, främst i Indien. Världens produktion av ost hade en svag utveckling. För andra året i rad uppvisade produktionen av skummjölkspulver (SMP) en stark tillväxt under 2009. Produktionen av SMP har stabiliserats under 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världshandeln med mejeriprodukter ökade ganska långsamt under första halvåret 2009, men uppvisade en utomordentlig återhämtning under andra halvåret tack vara Kinas import. Kinas stabila efterfrågan på utländska produkter sker i spåren av melaminkrisen och sammanfaller med de allmänt låga prisnivåer som var kännetecken för större delen av 2009.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världshandeln utgör fortfarande inte mer än sju procent av världsproduktion, men handeln ökar. Kinas import utgjorde merparten av fjolårets ökade tillväxt på den internationella mejerimarknaden. Drivkraften var handeln med WMP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 2011-2020 förväntas världens mjölkproduktion öka med i genomsnitt drygt två procent per år. Asien kommer att stå för större delen av ökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser: 2009 uppvisade en splittrad bild: stagnation första halvåret och en stark återhämtning under andra halvåret. 2010 tycks bli mer balanserat: stabil efterfrågan och måttlig produktionsutveckling&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Mon, 18 Oct 2010 08:11:00 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Anvisningar för Kompassen</title>
      <link>http://svenskmjolk.se/Statistik/Kompassen/Anvisningar/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://svenskmjolk.se/Statistik/Kompassen/Anvisningar/</guid>
      <description>&lt;h3&gt;I sökmotorn kan du välja olika nyckeltal och följa deras utveckling över tiden.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Så här gör du:&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.&amp;nbsp;Välj först den period som du vill studera närmare. Det finns två sätt att göra detta: (1)Välj period enligt drop-down-listan för de i förväg bestämda perioder som finns tillgängliga eller (2) Använd de två textboxarna för att ange datum. Om du väljer textboxarna kan du klicka på kalenderfunktionen och på detta sätt markera datum. Du kan också välja att själv skriva datum i boxen och då ska datum anges i formatet ÅÅÅÅ-MM-DD. Både start- och slutdatum ska anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&amp;nbsp;Välj en grupp som du tycker är intressant från drop-down-listan vid sidan av ”Grupp:”. När du valt grupp aktiveras de nyckeltal som är sorterade i just den valda gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&amp;nbsp;Där det står ”Nyckeltal 1:”, ”Nyckeltal 2:” och ”Nyckeltal 3:” kan du i boxen ”Välj nyckeltal:” markera de nyckeltal som finns i aktuell drop-down-lista. Listan över nyckeltal varierar efter den grupp som du valt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&amp;nbsp;”Alt enhet” väljer du om du vill se nyckeltalet uttryckt i en annan enhet, till exempel svenska kronor eller kg. Tillgängliga enheter finns i drop-down-listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.&amp;nbsp;Du väljer hur nyckeltalet ska visas genom att kryssa för boxen för graf eller tabell eller båda samtidigt. Det finns även möjlighet att ladda ner nyckeltalet genom att skapa en excel-fil genom att klicka på länken Skapa Excel fil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&amp;nbsp;När du väljer visningsalternativet ”Graf” kommer källan till nyckeltalet att anges i legenden under grafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.&amp;nbsp;Det finns möjlighet att snabbt få tillgång till nyckeltalets värde ett visst datum när du för pekaren över punkterna i linjen i grafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="/Web/Core/Pages/SectionPageView.aspx?id=620"&gt;Kompassen&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Tue, 28 Sep 2010 08:14:00 GMT</pubDate>
      <author>ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132)</author>
    </item>
  </channel>
</rss>
